Träningen i Shorinji Kempo Karlstad Shibu följer ungefär samma mönster som i andra Shorinji Kempoföreningar.
Träningen för vuxna är två timmar och ser normalt ut enligt nedan, juniorgruppen har träning i en timme och följer även den ett liknande upplägg med skillnad att uppvärmningen oftare är mer lekfull och att vi inte gör unyōhō/randori.
Samu
Vi börjar med att städa vår dōjō, dels behövs det då vi har en egen lokal och ingen annan städar den åt oss, men det har även en annan aspekt som i korthet innebär att man skall lära sig att hålla ordning och reda på saker i sin närhet.
Chinkon gyō
Chinkon gyō innebär att vi läser några korta stycken som handlar om varför vi tränar Shorinji Kempo och vilket syfte vår träning har samt sitter några minuter och gör meditation.
Junbi taisō
Junbi taisō kan översättas som uppvärmning. Den fysiska träningen inleds oftast med diverse gymnastikövningar för att få igång pulsen, samt att minimera risken för skador. Ofta gör vi dessa övningar i form av vanlig kihon-träning (grundträning) men i ett tempo anpassat för uppvärmning. Ofta använder vi också mitts (slag- och spark-kuddar) i olika uppvärmningsövningar.
Kihon
Kihon innebär grundträning. Vi tränar slag, sparkar, blockeringar, förflyttningar, rullningar etc. Den här typen av träning sker ofta i ensam form, men kan även göras i parform. I vår förening använder vi ganska ofta mitts (slag- och spark-kuddar) och/eller dō (överkroppsskydd) i vår kihon-träning. Dessutom tränar vi olika ensamformer, tanen hōkei, enligt ett förutbestämt mönster av grundtekniker.
Hōkei
Hōkei innebär att vi tränar förutbestämda former. Man tränar två och två, där en agerar attackerare och en agerar försvarare. Man tränar både hårda och mjuka tekniker. Hårda tekniker, gōhō waza, är tekniker där man försvarar sig mot ett eller flera slag och sparkar. Mjuka tekniker, jūhō waza, är tekniker där man lär sig försvar mot olika grepp och kast.
Embu
Embu är en uppvisnings- och tävlingsform och ordet betyder just ”visa kamp”. Det går till så att två personer sätter ihop ett program på 1,5 – 2 min av hårda och mjuka tekniker till en förutbestämd kamp. I tävlingsformen bedöms utförandet av teknikerna med avseende på teknisk skicklighet (gijutsudo) samt helhetsintryck (hyōgendo).
Trots att det är vår tävlingsform så är inte tävlingsmomentet det viktigaste, utan att man tillsammans med sin partner samarbetar och utvecklar sig, både tekniskt och mentalt.
Unyōhō (randori)
Unyōhō betyder tillämpningsmetod och randori ungefär fri kamp, denna träning innebär att vi tillämpar de tekniker vi lär oss under mer fria former. Man kan träna unyōhō/randori med både gōhō waza (hårda tekniker) och jūhō waza (mjuka tekniker). Syftet med unyōhō/randori är att öva sig i att försvara sig på ett bra sätt utan att man i förväg vet vad det är för attack. Vi tränar unyōhō/randori både med och utan bōgu (skyddsutrustning).
Styrketräning
I slutet av träningen avslutar vi ofta med ett kort styrketräningspass. Det sker oftast i form av styrkegymnastik t.ex. armhävningar, situps, benböj etc., följt av stretching.
Seihō
Seihō kan översättas till korrigerande metoder och innebär i princip ackupressurmassage som används för att öka cirkulationen i kroppen och benkorrigeringar, i huvudsak i ryggraden.
Seihō är tyvärr inte något som vi hinner göra varje träning, då de flesta övningar tar ganska lång tid.
Hōwa
Hōwa betyder föredrag och innebär att vi pratar om teoretiska saker i träningen eller om Shorinji Kempos filosofi, Kongo Zen. Ibland används även termen gakka, men gakka betyder mer ”teoretiskt ämne” och är snarare det man pratar om i en hōwa.
Ibland sitter vi ner och pratar särskilt om ett visst ämne, men ofta kan det också ske i direkt samband med den tekniska träningen, för att förklara varför vi övar saker på ett visst sätt samt syftet med detta.
Tenko
Innan vi formellt avslutar träningen har vi tenko (upprop) och fyller i närvaro.
Övrigt
Efter att den organiserade träningen är avslutad finns det alltid möjlighet att stanna kvar i lokalen en stund till, för att man skall kunna öva på sin embu, tekniker inför gradering eller liknande. Det händer ofta att någon yūdansha (person med dan-grad, svartbälte) ställer upp och hjälper de som är nybörjare eller lägre graderade med att öva sina tekniker etc. vid dessa tillfällen.
I vår juniorgrupp så är medlemmarna från 7 och upp till 13 år. I vuxengruppen tränar man från fyllda 13 år och uppåt.
De flesta medlemmarna i vuxengruppen är mellan 13 och 55 år, men alla åldrar är välkomna. Vi har även haft en grupp för ”föräldrar” som hade träning samtidigt som juniorgruppen, men den ligger tyvärr nere nu pga. för litet intresse.
(Under sommaren, juni till mitten av augusti, tränar vi normalt inte på lördagar. På helgdagar är det oftast ingen träning.)